Tjänstefolkssystemet kan behandlas såväl ur ett utbuds- som ett efterfrågeperspektiv. På efterfrågesidan skulle då bondehushållens ekonomi och deras behov ligga. Utifrån detta synsätt skulle tjänstefolkssystemet som sådant ha en inneboende rationalitet. Sedvanan och de inbördes styrkeförhållandena mellan husbönder och tjänstehjon var bestämmande i långt högre grad än legohjonsstadgorna. Frälsejorden ägdes av adelsmän, men brukades i första hand av frälsebönder, vilka betalade avrad, eller ränta, till adelsmannen som ägde jorden.